Enligt Sundsvalls Tidning har friskolan Skvaderns styrelse och rektor under några år plockat ut i runda tal 35 miljoner till sig själva. Pengar avsedda för eleverna. Det rör sig om så kallad "retroaktiv kompensation" som tillfaller friskolan om den kommunala skolan har högre kostnader per elev. Låter det konstigt? Det är det.
Namnet på skolan - Skvadern - är träffande. Skvadern är ett fantasidjur - hälften hare, hälften tjäder - men ordet används även om allmänt ogudaktiga kombinationer, som t ex vinstmaximerande friskolekoncerner och intresse för pedagogik.
Vinstintresset leder ju till den här typen av problem. (Skolminister Lotta Edholm).
Ska vi ta ut pengarna utan att det sticker i ögonen så kunde vi göra såhär. (Styrelseordförande Jan Nordin).
Styrelsen har redan medgivit att de stoppat pengar i egen ficka. Det finns dock andra frågor som vi ska ta upp här. Vilka belopp rör det sig om, exakt? Hur har det gått till, egentligen? Kan dom betala tillbaka, möjligen? Måste styrelsen avgå, troligen? Vilken är revisorernas roll?
När man går igenom de senaste årsredovisningarna för Norrlidens Kunskapscenter AB (NKC, bolaget som äger och driver Skvaderns Gymnasieskola) kan man dra slutsatsen att bolaget återköpt egna aktier. Det kan jämställas med utdelning till aktieägarna, men är krångligare. Det egentliga aktiekapitalet har varierat mellan 240.000 och 392.000 kronor. Säljare har varit vissa anställda lärare, delar av styrelsen samt rektorn. Det märkliga är hur återköpen har bokförts. Det har gjorts utan att passera över resultaträkningen, troligen i ett försök att dölja transaktionerna.
En "retroaktiv skolpeng" har alltså under flera år betalats ut av kommunen till skolan som har använt pengarna till att återköpa aktier för - enligt min beräkning - totalt ca 35 miljoner, varav 17 miljoner i "retroaktiv kompensation" och 18 miljoner från vinster som verksamheten genererat under åren, utan de retroaktiva pengarna.
Antag att vinstuttagen fördelas på 6 ägare över 4 år så blir det ca 1.500.000 kr per person och år. Ingen dålig extrainkomst ovanpå löner i miljonklassen.
I årsredovisningarna är dessa belopp rubricerade som "Minskning av aktiekapital". Kan det vara en tillfällighet att en handfull styrelsemedlemmar deklarerar Inkomst av kapital på 1 till 2 miljoner per år? I stället för utdelning har ledande personer fått bra betalt för aktier som de sålt tillbaka. Här kan Skatteverket ha synpunkter. Om köpeskillingen vid aktieinlösen är omotiverat hög betraktas vinsten som lön och beskattas som sådan.
Det skulle vara intressant att veta vilket anskaffningsvärde de nu återköpta aktierna hade. Tyvärr framgår det inte av årsredovisningarna.
Likviditeten har inte varit något problem för NKC eftersom de haft god lönsamhet, även utan de retroaktiva pengarna.
Tyvärr omfattas inte aktiebolag av offentlighetsprincipen även om de - som i fallet Skvadern - är till 100 % drivna av skattemedel. Allmänheten har full insyn i kommunala skolor, men friskolor kan inte granskas på samma sätt.
En korrekt hantering den "retroaktiva skolpengen" skulle naturligtvis vara att ta upp det som intäkt i resultaträkningen och sedan besluta om utdelning till ägarna i vanlig ordning. Men då skulle pengaregnet bli tydligt för alla som läser årsredovisningen. I stället valde man att försöka blanda bort korten med hjälp av revisionsfirman Grant Thornton.
Rektorn Trevor Fisher hävdar att man var tvungen att ta ut pengar ur bolaget via återköp, annars skulle det bli för dyrt för en nyanställd lärare att köpa in sig. Nonsens. NKC har visserligen haft en ganska stor kassa som en nytillkommen delägare skulle få betala för, men det skulle vara enkelt att kompensera genom ökad utdelning.
Affären blir extra pikant då Skvadern hävdar att man aldrig tagit ut någon vinst. Ett påstående som uppenbarligen inte är sant.
Man frågar sig om hela denna hantering av skattepengar är acceptabel i Sverige. Kanske passar det bättre i någon bananrepublik där det är fritt fram att roffa åt sig av allmänna medel.
"Skvadergate" är ännu ett bevis för att skola inte ska bedrivas i aktiebolagsform. Skolledningen föll för frestelsen att prioritera egen vinning framför elevernas bästa.
